Helt beroende! Andra gången vi går igenom ...
Helt beroende! Andra gången vi går igenom säsongerna nu=)
Förlossningsberättelse del 3
Tisdagen kom,, (kan ju berätta att läkarna kom in ett antal gånger under varje natt med smärtlindring m.m, fick även en spruta varje kväll för att förhindra blodproppar då man kan få de när man är sängliggandes)
- Kl 9 fick jag komma upp till förlossningen, de hade då bestämt sig för att sätta igång mig idag=),, Äntligen tänkte jag,, men även här hade jag hört historier om igångsättning som tagigt flera dygn så jag var väldigt skeptiskt men samtidigt överlycklig=)
Så 9.20 gav dem mig en gele som skulle skynda öppningsfasen hehe,, Efter ca 45min började jag få små värkar.. men eftersom jag var väldigt bedövad så kände jag dem inte hehe,, de enda jag märkte var att magen blev hård och jag såg på mätarn eller va de heter att den steg,,
- Så tänkte *shit är de så här de ska kännas haha kommer bli a piece of cake att föda barn denna gången* haha trodde jag!
Runt 16.30 sa jag till Jerry att jag var trött och ville sova, han sa då, ska vi inte äta middag först så får du sova sen? Jo men visst sa jag..
- Men innan Jerry skulle gå och hämta maten kom barnmorskorna in igen,, de skulle spräcka hinnorna för att skynda på de hela.. okej sa jag.. och hoppades att jag skulle få lite mat i magen snart hehe..
Men nää de han jag inte! När hinnorna sprack så fick jag en värk som varade i ca 7-8min,, för ni som inte fött barn så vet ni ju att värkar brukar väl vara i kanske nån minut bara,, så att ligga på en toppvärk i 7-8min var nog de värsta jag vart med om haha,,, åhh jag bara skrek asså..
- Även barnmorskorna blev helt chockade över att den aldrig tog slut.. Men till sist släppte den,, och då! Då var förlossningen i full gång.. på dem minutrarna gick jag från 4cm-10cm så jaa de gjorde ont=)
Så nu var de bara att tuta och köra.. De fick ju ha mina ben i ett visst läge.. narkos läkarn kom in och gav mig massa mer "drugs" och japp även då var lustgasen min bästa vän=)
- 18.53 tittade vårt lilla hjärta ut=),, Den finaste flicka jag nånsin sett=)
Jag älskar dig....
God eftermiddag!..
- Hämtade lillen på dagis förut, så träffa jag en mamma vars son och Mio leker väldigt mycket på dagis de är bara han Simon och Moa som Mio pratar om här hemma.. Då fråga Simons mamma om jag hört vad killarna pratat om igår?
Nää sa jag vadå? Då hade tydligen Simon och Mio suttit i soffan på dagis så hade Simon sagt
*Mio, jag älskar dig!
*Näääää säger Mio
*joooo säger Simon
haha jag dog hur söta får man vara? Sen hade de suttit med huvudena emot varandra och pratat jätte länge=) goingar!
- Nu drog Jerry och Mio iväg en snabbis,, En av Jerrys favvis affärer skall lägga ner,, Four Eleven så med sina små hundögon lyckades han övertala mig att få åka in och shoppa nåt,, för de hade 50% på allt=)
När han kommer hem så ska jag först ner och sola (måste bli brun till lördag=) sen hämta min fina tärn klänning som blivit uppsydd=)
- Sjuk tur hade jag! Beställde ju klänningen när jag var höggravid så hade ju ingen anning om vilken storlek jag skulle ta,, men den gick precis igen! Puuuuh=)
De bästa!
Karlsson på taket=)
Vikt
Ja jag var ju grymt taggad denna gången att gå ner i vikt! Gick upp 28kg med Enya, 30kg med Mio.. och nu har jag gått ner ca 22kg (inte vägt mig på 1v).. Har ju inte kunnat träna än men har ätit bra=),, visst har man syndat ibland men annars bara ätit bra och druckit sjuuukt mkt vatten om dagarna=) Så här kommer lite bilder=)
Gravvo!
1mån efter=)
2,5mån efter=)
3mån efter=)
Jag är grymt stolt! Att jag gått ner 22kg på 3mån!,, Visst maggen hänger och slänger men den tar ju längst tid plus lite träning som jag inte haft tid med! Men de kommer=)
- Ska på bröllop på lördag för Linda & Jimmy <3,, men efter de på måndag blir de hård bantning igen,, skulle vilja gå ner lite till innan sommarn är här för att stanna=)
Förlossningsberättelse del 2
Japp,, så på söndag morgon blev jag inskriven på förlossningen på Mölndals sjukhus. Så nu var ju frågan hur de skulle göra. De kunde inte röntga mig ordentligt och inte ge mig för starka smärtlindinrigs mediciner pga lilla Enya i magen.
- De ville ju såklart helst att värkarna skulle komma igång själva, men jag hade ju 1v kvar tills bf och man kan ju även gå över så att vänta för länge var ju inget val heller eftersom jag var sängliggandes. Jag kunde inte göra nåt själv, inte ens gå på toaletten,, så pga de så fick jag en härlig kateter=)
Sen var ju frågan hur jag skulle föda?.. Skulle jag kunna föda normalt när jag bara kunde ha benen i ett vist läge?.. De sa att om värkarna skulle komma idag på söndagen så blir de snitt. Min enda tanke då var bara,, få ut henne! typ hehe
- Men söndagen gick,, jag fick gå igenom massa undersökningar..
Sen bestämde dem sig att jag skulle sätta igång, men de ville vänta tills jag var riktigt "mogen" som de så fint heter=)..
- Så nu blev jag inskriven på BB istället.. fick ett eget rum,, inte för att jag kunde utnyttja de så mycket men de va ändå skönt..
Kvällen kom,, Jerry var tvungen att åka hem till Mio,, Men min goa Linda kom och höll mig sällskap den kvällen=).. Höggravid och ont som satan jag då vill man inte vara själv.. hormonerna spelar en ett rejält spratt hehe
- Natten kom,, sov nog inte många timmar,, kunde ju bara ligga i ett läge så de värkte lite här och var nu,, fick ju "myror i bena" oxå pga jag inte kunde röra dem=(..
Måndan kom,, Nu skulle jag få EDA,, (ryggmärgsbedövning),, Ja fasade verkligen för denna!,, Hade hört massa historier om hur ont den gjorde att få och hur den kan stanna upp en förlossning m.m.m.m..
- Men jag fick världens bästa narkos läkare! Han va helt underbar och var min GUD under hela min vistelse på sjukhuset haha.. Han hade ju "all the goood stuff" hehe..
Edan kändes absolut! men var mest obehaglig,, just att man känner att man har en slang rätt in i ryggen.. Men tack gode gud för edan! Denna gjorde att jag kunde ta mig fram lite då och då med hjälp av gåvagn,, de gick inte snabbt men ja kunde ta mig nån meter då och då och de var ju bra träning med.
- De hände faktiskt inte så mycket mera under måndagen.. Läkarna ville avakta ihop om att förlossningen skulle komma igång själv.
3mån sprutor!
Japp då har lillan fått sina 3mån sprutor idag=( gick jätte bra! Skrek bara lite efter andra sprutan.. Vikten hade ökat till 5310g så nu börjar hon gå upp lite bättre. Hon har ju haft de lite tufft med vikten min lilla donna=(
Tattooos
Min födelsedags present från mina älsklings killar=)
Min present till min underbara man=)
Förlossningsberättelse del 1
Lördagen den 18feb, hade jag, Jerry och Mio vart på leklandet och lekt. Vi åkte även förbi coop på hemvägen och köpte räkor m.m för att mysa med på kvällen. Var en helt underbar dag=)
- När vi kom hem så körde Jerry in bilen så jag skulle slippa gå på isen och jaa riskera att ramla. De var verkligen glas halt ute den dagen.. Men HA ramla de gör ju inte JAG tänker man ju.. Så jag går ur bilen, Jerry tar Mio,,
Jag hinner ta ca 3-4 steg sen känner jag hur benen bara glider och jag får inte stopp på dem,, jag vet att jag skriker och jag hör Jerry säga nåt,, sen säger de bara pang och AJ!!!!.. Går ju ner i split med 28kg övervikt rätt på den iskalla marken.
- Lägger mig i fosterställning och jag kan inte röra mig.. Visst kände jag otrolig smärta men min enda fokus var på min lilla dotter i magen..
Hon var ju väldigt rörlig i magen men nu rörde hon sig inte... Jerry ställer Mio på en isfri fläck och försöker lyfta mig men jag bara skriker, ja kan inte röra mig.. I mellan trårarna ser jag min lilla kille stå och titta på mig helst förskräckt, han säger *mamma* vet jag mer kommer jag inte ihåg..
- Jag får så dåligt samvete emot Mio att jag försöker sluta gråta men de går inte.. Sen hör jag hur massa folk kommer utspringade.. Vi har verkligen änglar till grannar!!.. De försöker lyfta mig tillsammans men de går inte,, ja har för ont..
Jerry hade redan ringt 112, och min mamma.. Min mamma kom INNAN ambulansen,, mamma va 15min bort och ambulansen 5min bort! Skandal!,, Jag låg 40min på isen och de hade börjat regna,, innan ambulansen kom!.. De fick ringa 112 5ggr,!!
- Dessa 40min var nog de längsta i mitt liv, då jag inte kände några rörselser i magen alls=(,, De va de enda jag brydde mig om.. Ambulans förarna fick upp mig på en bår till slut.. och körde direkt till förlossningen på Mölndals sjukhus..
Med tanke på hur rädd jag var för Enyas liv så kolla de med ultraljud innan de ens flytta mig från ambulans båren.. Ambulans förarna va så söta de fråga om de fick vara med och titta för de var också oroliga..
- Den känslan,, den känslan,, när jag såg Enyas små hjärtljud ticka,, den går fan inte att beskriva,, då brast allt,, haha jag börja gråta ännu mera fast av glädje nu!,, Jag vet att jag tänkte att jag skiter fullständigt om jag brutit båda bena,, Min dotter är okej och de är de viktigaste!
De satte ctg på mig och jag fick ligga på förlossningen.. Ja kunde inte röra på mina ben,, för att flytta mig fick de vara ca 4-5 personer varje gång för jag var tvungen att ha bena i ett visst läge så alla fick lyfta samtidigt och sakta...
- Ctg var perfekt=).. Så då bestämdes de att jag skulle ner och röntgas på ortopeden.. Men pga jag var gravid kunde de inte ta så mycket bilder, så de bilder de kunde ta visade inget..
Ja hade då fått morfin som smärtstillande,, Så på ortopeden sa dem,, Så fort du kan gå på kryckor så får ni åka hem.. Vi båda blev väldigt förvånade,, men visst läkarna mår bäst.. Så med morfin i kroppen lyckades jag till slut,, Hasa mig fram på kryckor,, alltså jag drog fötterna i marken.. Då tyckte ortopeden att en höggravid kvinna kunde klara sig hemma!
- Så vi åkte hem,, Jag kände direkt att detta kommer inte gå,,hade så fruktansvärt ont och kunde inte gå.. Vi gick och la oss,, Jag vaknade såklart på natten,, en gravid har ju en blåsa mindre än en ärta=),, Väckte Jerry för jag kunde inte resa mig!
Vi försökte i 1timma innan Jerry lyckades få mig att ens sätta mig upp.. Då ringde vi sjukan igen, som sa "ta en panodil och se om de hjälper" haha de va ju som ett skämt!.. Men visst,, tog en panodil lyckades somna om,, men vakna nån timma senare och behövde gå på toa..
- Samma visa igen.. 1tim innan jag ens kunde sitta upp!.. Då ringde vi ambulansen igen,, fick komma till förlossningen igen,, Där blev de väldigt förvånade,, "Vadå? har du blivit hemskickad?" ja de trodde att jag skulle komma tillbaka.. De blev fly förbannade och sa att jag ska inte hem så skrev de in mig.
Fortsättning följer=)
Kanske,,
Hej! Va väldigt längsen detta,, Har vart en tuff tid,, helt underbar men ändå tuff, inte bara blev man två barns morsa utan även skadad,, Så orken, tiden lusten har inte riktigt funnits där..
- Men har ju såklart väääldigt mycket att berätta.. Min förlossnings berättelse kommer ju vara ganska annorlunda då den utspelade sig i ca 1v haha..
Men den kommer=).. Nu mår jag i alla fall bra. Har fortfarande lite ont efter fallet då och då. Kan inte ligga på vänster sida m.m.. men Jag funkar i alla fall=)
- Men nu tänkte jag berätta om vårt lilla mirakel,, Mirakel nr 2=).. Vår lilla dotter Enya=),, Japp, hon föddes den 21feb kl 19.00 på kvällen. Vägde 3450g och 50cm lång=).. Lite mindre än sin storebror
Hon var helt perfekt=).. och hon är helt underbar!,, Nu har hon redan hunnit bli 3mån och har fått gå igenom de mesta redan haha,, förkyldningar, hosta och även vattenkoppor.. Ja för Mio åkte på de och såklart fick lillan de med.. Men hon är en stark tjej och klarade de galant=)
- Dock fick vi inhalera på sjukan med henne en gång pga hostan=(..
Just nu genomgår hon ett test på mjölkfritt då hon spyr som Mio gjorde.. Och de börjar faktiskt bli liiite bättre.. Men vi får se 5dagars test återstår,, Hon är mycket mindre än Mio var haha är så roligt när man ser bilder på Mio som liten och jämför haha=)
Hon är en väldigt enkel liten bebis,, Hon har ju fått vara mycket själv pga Mio, man har ju inte samma tid nu som man hade när Mio var liten.. Så hon älskar sitt babygym kan ligga hur länge som helst,, hon somnar själv och nu sover hon ca 18-7.30 med endast ett uppvak=)..
- Enda gångerna hon blir arg är när morsan är lite sen med flaskan=)
Mio har tagigt detta båda bra och dåligt.. han är jätte go mot Enya pratar med henne m.m.. däremot kan han bli som vilken trotsig 2,5åring som helst när han inte för uppmärksamhet tex när Enya ska äta haha.. Då gör han ALLT han inte får..
- De har blivit mycket bättre nu, men i början va han som en apa haha.. Klättrade överallt, kasta saker, skrek.. Han sov även sämre och började sova middag igen
Men blev ju mycket för han, va ju nåt helt nytt.. Men allt blir bara bättre och bättre=)
Min tuffing=)
Så nu ska jag börja fila på förlossnings berättelsen,, försöka komma ihåg allt hehe,,=)
