Förlossningsberättelse del 2

Japp,, så på söndag morgon blev jag inskriven på förlossningen på Mölndals sjukhus. Så nu var ju frågan hur de skulle göra. De kunde inte röntga mig ordentligt och inte ge mig för starka smärtlindinrigs mediciner pga lilla Enya i magen.
  • De ville ju såklart helst att värkarna skulle komma igång själva, men jag hade ju 1v kvar tills bf och man kan ju även gå över så att vänta för länge var ju inget val heller eftersom jag var sängliggandes. Jag kunde inte göra nåt själv, inte ens gå på toaletten,, så pga de så fick jag en härlig kateter=)
Sen var ju frågan hur jag skulle föda?.. Skulle jag kunna föda normalt när jag bara kunde ha benen i ett vist läge?.. De sa att om värkarna skulle komma idag på söndagen så blir de snitt. Min enda tanke då var bara,, få ut henne! typ hehe
  • Men söndagen gick,, jag fick gå igenom massa undersökningar..
Sen bestämde dem sig att jag skulle sätta igång, men de ville vänta tills jag var riktigt "mogen" som de så fint heter=)..
  • Så nu blev jag inskriven på BB istället.. fick ett eget rum,, inte för att jag kunde utnyttja de så mycket men de va ändå skönt..
Kvällen kom,, Jerry var tvungen att åka hem till Mio,, Men min goa Linda kom och höll mig sällskap den kvällen=).. Höggravid och ont som satan jag då vill man inte vara själv.. hormonerna spelar en ett rejält spratt hehe
  • Natten kom,, sov nog inte många timmar,, kunde ju bara ligga i ett läge så de värkte lite här och var nu,, fick ju "myror i bena" oxå pga jag inte kunde röra dem=(..
Måndan kom,, Nu skulle jag få EDA,, (ryggmärgsbedövning),, Ja fasade verkligen för denna!,, Hade hört massa historier om hur ont den gjorde att få och hur den kan stanna upp en förlossning m.m.m.m..
  • Men jag fick världens bästa narkos läkare! Han va helt underbar och var min GUD under hela min vistelse på sjukhuset haha.. Han hade ju "all the goood stuff" hehe..
Edan kändes absolut! men var mest obehaglig,, just att man känner att man har en slang rätt in i ryggen.. Men tack gode gud för edan! Denna gjorde att jag kunde ta mig fram lite då och då med hjälp av gåvagn,, de gick inte snabbt men ja kunde ta mig nån meter då och då och de var ju bra träning med.
  • De hände faktiskt inte så mycket mera under måndagen.. Läkarna ville avakta ihop om att förlossningen skulle komma igång själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0