Verkar många tycka?,, Jag har funderat länge på hur jag ska skriva detta utan att trampa folk på tårna,, För detta gäller inte alla.. Men väääldigt väldigt många..

 

• Som samhället ser ut nu,, så känns de faktiskt så att skaffa barn är nån mode grej, en acessoar som man bara måste ha.. Man verkar inte inse att denna accessoar har känslor precis som en själv?

 

Jag har sen jag fick Mio börjat förstå varför äldre ser ner på unga föräldrar. Jag har fått höra från folk och även folk omkring mig hur enkelt man skaffar barn för att sedan gå vidare med sitt egna liv?.. Är det rätt?.

 

• Är de rätt att skapa en annan människa med känslor och behov för att sedan ändå bara tänka på sig själv?

 

Alla har såklart sin historia, sitt liv. Men de verkar så enkelt för många. ”Nää nu har vi de tufft här hemma, vi separerar” och barnet är inte ens 1år gammalt? Är det rätt?

 

• På Mios föräldrar möte så var det en barnpsykolog som sa det att de borde finnas en lag som säger att man inte får skiljas/göra slut förens barnen är minst 4år. Jag instämmer, folk borde få böter om de gör slut innan.

 

Att få barn är både de bästa och värsta som kan hända en kan man säga. All kärlek och glädje man går igenom slår allt de jobbiga tusen gånger om. Men de jobbiga kommer alltid finnas där i början. Allt de nya, sömnlöshet, oro, att de tar 1tim att gå till ICA istället för 10min, att du måste planera precis ALLT. Att helt plötsligt är de någon annan som bestämmer där hemma.

 

• Och det är de jobbiga man ska ta sig igenom, tillsammans med sin partner. Herregud, har man vart vaken i 48tim så är man inte Missis Happy, klart som sjutton att man är irriterad och har kort stubin.. Men denna sömnlöshet, trots m.m varar bara i några år av ditt, ert liv!

 

Folk säger,

 

-Romantiken är borta

-Vi bråkar jämt

-Vi har de så tråkigt

-Han/Hon gör ingenting hemma

Listan kan göras lång..

 

• Gör nåt åt det då?,, Och då menar jag INTE separera eller vara otrogna. Prata med varandra, ta hjälp av nån proffisionell. Vad som!,, Varför ska folk alltid välja den enkla vägen?..

 

Har man skaffat barn med någon ska man väl inte vara rädd för att prata med den personen? Skaffar man barn med nån så kommer man ju få drass med den personen hela livet vare sig man vill eller inte så då måste man ju ha nåt sorts förtroende till dem eller?

 

Jag kommer aldrig förstå mig på folk som inte ens försöker,, de kanske tror de försöker men de gör dem inte.

 

• Barn är människor, med känslor, behov, tankar, precis som alla andra,,, När man skaffar barn måste man lämna sig själv åt sidan. Såklart inte helt man ska tänka på sig själv med, men barnet ska ALLTID komma i första hand!,, Där finns de inga undantag.

 

Utan att fortsätta rabbla på så tycker jag så här, Unga jag för de är faktiskt unga för de mesta,, borde tänka sig för ett antal gånger innan de skaffar barn ihop.

 

• Sluta vara så själviska säger jag bara!,, Allvarligt!

 

Jag kan inte sitta här och säga att jag är 100% säker på att jag och Jerry kommer leva hela livet ut ihop. För de kan man aldrig veta. Däremot är jag 100% säker på att vi komma göra allt som står i vår makt att få vår familj att fungera.

 

• Om de så skulle kräva att vi gick på äktenskaps rådgivning 1gång i veckan,, så får de vara så.

 

Men vi lär aldrig behöva gå så långt,, vet ni varför?,, För vi pratar med varandra!,, Jämt.. min mormor sa till mig en gång ”Gå aldrig och lägg er ovänner” och det har vi faktiskt aldrig gjort=)

 

 

• Men som jag nämnt,, alla har sin historia och sitt liv. Så såklart gäller inte mina åsikter alla som separerat. Men sorgligt nog många...